Idag var jag uppe innan 6.
Jag visste vad som skulle börja, så inte vågade man sova för länge! hehe.

Klockan 8 knackade grabbarna på och hade med sig plast,tejp och borrar.
Så nu är badrummet borta!
Dom var supertrevliga och erbjöd mig deras fikarum tills dom borrat klart eftersom det kunde ta upp till 2 timmar att bila ur allt.
Men jag satte mig utanför porten och drack kaffe, medan byggledaren förklarade lite om hur allt kommer gå till.
Det gjorde mig mycket lugnare.
Mitt hem är kaos just nu, men lider inte särskilt mycket av det.
Jag vet hur det kommer bli i slutändan, och har hunnit förbereda mig länge för detta.

 Så allt är igång!
Nu är det bara att vänta ut dessa 4 veckor, och sen är min lägenhet fräsch och fin igen :D

Bjuder på en bild av mitt vackra badrum :)
 

Jag hamnade i en liten svacka och hade en del ångest.
Så jag pallrade mig iväg hem till min familj och umgicks med dom några timmar.
Vi åt tillsammans och spelade lite badminton. :)
Sen begav jag mig hemåt och kände mig mycket bättre.
Jag åt sen pizza med grannen och hade det supertrevligt innan jag gick ut på kvällspromenad.

Jag har varit så otroligt stressad.
Imorgon kommer (de otroligt snälla) grabbarna från PEAB och river ut mitt badrum & kök, och min lägenhet blir en arbetsplats.
Renoveringen börjar och jag kan bara längta tills det är färdigt.
Hector kommer få bo hos familjen några dagar för att slippa allt väsen, och det känns tungt att vara utan sin vovve, men är så tacksam att min familj kan ha honom så länge.
Så jag har nu valt kakel och matta till badrummet, och det kommer bli väldigt fint!

Idag har jag planterat lite på balkongen efter att ha kastat dom fula palmerna som dog efter förra året.
Så nu är det väldigt mysigt igen :)

Så ikväll blir det att dra iväg och umgås med mina underbara.
Puss och kram
Liz

Harry är en 4 årig renrasig Siberian Husky hane.
Han är otroligt vacker i sin vargliknande beklädnad och olikfärgade ögon.
Det syns inte i hans ögon som är fulla av liv, och inte heller i hans stora glada leende.
Men Harry har mycket att berätta.

Harry lämnades utanför dörren på ett djurpensionat.
Han var lämnad för att dö.
Ingen trodde att Harry skulle överleva när de hittade honom, liggandes och oförmögen att resa sig.
Röntgen visade att Harry hade stora ryggradsproblem och det var orsaken till att bakbenen inte gick att använda.
Man funderade länge och väl vad man skulle göra av den lilla hunden, som ändå försökte le och vifta på svansen.
En volentär på pensionatet valde att ta sig an Harry, med hjälp av några kollegor.

De byggde en vagn, som skulle hjälpa Harry att leva ett liv som hund.
Sen tränade dom honom att vänja sig vid vagnen och kunna använda den till sin fördel.
När Harry inte längre ville gå med vagnen, tog de hjälp av volentärens egna Siberian Husky, som plockade upp Harrys koppel, och drog honom framåt.
Idag är Harry en aktiv, levnadsglad, otroligt smart och leker med både katter och hundar.
Och till råga på allt, är han tillräckligt frisk för adoption.

Jag fastnade för Harrys historia, och ville föra den vidare.
Jag hoppas den ger er lika mycket som den gav mig.

Tänk er för innan ni avlivar en hund.
Det kan finnas mycket mer att göra, än det som sägs.

Liz
 

Idag vart det att lapa sol nästan hela dagen.
Insmord i kokosolja som LUKTAR sommar!
Så härligt!

Fick sällskap av min gamla goda vän, black tower, och Hector kom ut och solade en sväng han också.

Efter 5 timmar i solen, och helt solbränd knackade grannen på och ville bjuda på kaffe.
Så jag hamnade där inne många timmar, byggandes i sims med Anton, och en väldigt fnittrig Maria.
Sen fick vi också för oss att spela Med andra ord, och Kristinas vänner sällskapade oss.

Mycket fnitter och mycket hjärnsläpp senare, drog jag vidare ut på långpromenad i solnedgången, och det slutade med 8 km promenad.

Nu är det dags att sova så jag orkar tjöta med arbetarna imorgon.
Puss och kram
Liz